Att komma hem ska vara en schlager

Per Hagman har skrivit en roman som heter "Att komma hem ska vara en schlager". Men att komma hem till Stockholm ikväll var mest som bakfyllediset efter en blöt firmafest eller Pridefestival. Rödögda, tysta människor som befolkade tunnelbanesystemets universum. Olle Adolphson hade kunnat göra en bra låt om det här gåtfulla folket också.

Hela dagen har luktat söndag. Kvällens tur genom Stockholms annaler förstärkte det intrycket rejält. Ibland är Stockholm mer vackert på håll, liksom många schlagerlåtar. Hagman har en poäng.

Avsked

Idag far jag hem till stan igen för lite hemmastök, viss social samvaro med vänner och bekanta och en veckas frilansarbete. Jag och farsan har kommit igång med vår ungdomsbok också. Ska hinna med att jobba med den med. Sedan bär det av tilllbaka till skrivarstugan igen. U är kvar och vaktar stugan. Och nu har hon ju vatten i kranarna i alla fall.
Men vemodigt är det.

Dagens dagsvers: Förkunnelse från polisens hjälpinsatsstyrka

Iransk polis grep på torsdagseftermiddagen flera personer som deltog i en sorgeceremoni till minne av dödade demonstranter. Enligt vittnen ska polisen ha slagit deltagarna med batonger och använt tårgas mot dem, skriver Dagens Nyheter.

Förkunnelse från polisens hjälpinsatsstyrka

Våra mannar jobbar efter den principen:
På ett sorgemöte bör man ju bli gripen.
Slagen från batonger får ni väl förlåta -
de och tårgasmolnen hjälper folk att gråta.

Vi har vatten! Falure gjordet!

Idag har rörmokaren varit här två gånger. Andades lika delar luft och cigarrettrök. Som att ha besök av en snäll, plirig, kvick, hantverkarlortig och rörkunnig drake. Det lät som ett ångkraftverk gick igång när han skrattade. Han bytte pump och backventil i källan. Men det visade sig att det inte skulle stanna vid det.

Någon tokfan hade lagat två hål på slangen med eltejp! Först tänker man att den skulle man vilja vrida nacken av. Sedan tänker man att man skulle vilja fråga honom var han köpt den tejpen. Den har nämligen hållit tätt sedan 2002!

Sedan rörmokaren undrade vad "falure" betydde igår kallar vi honom rätt och slätt Falure. And Falure is no failure! Falure did it!

Skrivarstugan har rinnande vatten igen!

Vår nya stolthet tronar i sin låda i förstugan. Är den inte fin?!

Om Roslund & Hellströms senaste

Nu ligger min lilla omdömeskrumelur om Roslund & Hellströms senaste bok, "Tre sekunder", uppe på LO-tidningens hemsida. Jag gav deckarparet en ny chans, helt enkelt. Jag tycker att man ska göra det.

Dagens dagsvers: Naken sanning om Sudan

Lubna al-Hussein riskerar 40 piskrapp för att ha gått klädd i byxor. Allt enligt en oanständighetslag i Sudan, skriver Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Naken sanning om Sudan

Ärren ifrån piskrapp lär dröja länge kvar -
ännu mindre orsak att gå med rumpan bar.
Folket svälter ofta och barn dör jämt och ständigt -
kriget mördar många och grymt är torkans väder.
Ändå vill regimen mest glo på kvinnors kläder.
Borde inte detta ses mer som oanständigt?

Det är vattenpumpen, Gerd! - originalet

Det är vattenpumpen, Gerd!

En skön, duktigt inrökt, rörmokare från närmaste staden kom. Imorrn kommer han och installerar en ny vattenpump. Han "hade aldrig, i hela sitt liv" sett en sådan pump som vi hade. Han ringde sin kollega och frågade på bredaste värmländska: "Dô, falure, va' betydär dä?" Hans kollega sa att det betyder att det är fel. Men vår sköna rörmokare kom fram till, och kunde pedagogiskt förklara för oss, att det bara var att byta pump. Det var alltså vattenpumpen som falurade.

Imorrn har vi, om Gud och rörmokaren vill, som de säger i den senaste Arn-filmen: En bäck inomhus.

Dagens dagsvers: Ägarevalsens tavla

Låsföretaget Assa Abloy redovisar en vinst före skatt på över en miljard kronor för årets andra kvartal. Omsättningen ökade med fem procent till nästan nio miljarder kronor. Företagets aktier stiger på börsen, skriver Svenska Dagbladet.

Ägarevalsens tavla

När vinsterna blir verkligt grandiosa
för företag som hjälper oss att låsa
och deras ledning visar glada miner
för att dess himmel soligt bara skiner
så är det ju hos oss det börjat mulna på.
Vi äger mer som vi kan bli bestulna på.

Dagens dagsvers: Beklagliga Bofors

Bofors beklagar att vapen som företaget tillverkat hittats hos Farcgerillan i Colombia, skriver Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Beklagliga Bofors

Ack, vi beklagar! Det är riktigt illa
att våra vapen finns hos en gerilla!
Men vi beklagar inte att det flödar
in pengar till oss sedan många år
ifrån rätt många utav världens vrår
för att vi skapar krigsredskap som dödar.

Mer ved i vedboden också

Mer bränsle till öppna spisen också. Unge mannen S och jag hjälptes åt med detta. Han sågade och jag skottkärrade och hivade in björkkubbarna i boden. Ett lass var så tungt att gräsmattan gav vika under skottkärrans hjul. Sedan högg S kvällens vedfamn så att flisorna yrde. Brasan sprakar hemtrevligt just nu som lagom bakgrundsmusik till kvällens skräckfilm: Stephen Kings "Desperation". Värme trots de kalla kårarna och rysningarna, alltså.

Imorgon ska jag hugga mer för kommande kalla och kårande kvällar här.

Som om Zorro varit här

Två unga kreativa damer, S och J, hjälpte till med att måla dasset vitare och blåare idag. Rätt vad det var stängde de in sig och ingen fick komma in. När de öppnade dörren igen hade de bland annat använt de Z-formade brädorna på dassdörren till att göra ett blått Z på. Som den mexikanska, svartklädda seriehjälten Zorro varit där. Vem hade tänkt på att brädorna på dörren bildade ett Z tidigare? U fick först en chock, men sedan såg hon hur fint det blivit. Och jag med. Det påminner mig om hur viktigt det är att inte låta tanken begränsas med för mycket skintorr vuxenhet. Nödvändigt för en författare. Att se ett Z på en dörr, till exempel, istället för bara några likadana ditspikade brädor.

Kalla dagar värmer spisen skrivarryggen

Man sitter böjd över sitt skrivbord och ser ibland genom fönstret ut på rönn, björk, asp och syren. Försöker hitta de rätta orden, tonen, rytmen att bygga berättelsen med. Idag är det en gråkall sommardag med stilla sommarskurar runt skrivarstugan. Då är det gott att elden från öppna spisen värmer skrivarens rygg. Som om någon lägger en stor, varm, vänskaplig hand på den och stryker fram och åter. Säger: Skriv på, det blir bra hur du än gör. Skriv bara. Skriv!

Dagens dagsvers: Tid för mänskorna

Times Square i New York är på försök förvandlad till gågata fram till årsskiftet. Campingstolar har ställts ut där för trötta flanörer, skriver Svenska Dagbladet.

Tid för mänskorna

I hjärtat av den staden där så många mänskor bor
så är det lovvärt att försöka få dem att få rum
med sina ändor, kängor, stövlar, fötter, ben och skor.
Man tycker ju att någon annan tanke vore dum.

Skitjobbet gjort!

Visst gav det en del träsmak, men nu har dassgolvet minsann till slut ändå fått foga sig.
Saknas bara lite färg nu så ska nog nödgade och tvungna besökare känna sig helt golvade.

Sedan plockade jag bort sommarens andra fästing. Från exakt samma ställe på benet. Men det är inget att fästa sig vid. Lite estnisk konjak som blodstillande och desinficering. Och den konjaken är så dålig att det räckte med en i ena benet.

Nej, nu ska jag skriva lite novell.

P.s. Detta inlägg är sponsrat av Ingvar Oldsberg. D.s.

Effektiva skyltar

Vi kör med snigelfart genom byn. Här bor människor som skulle kunna göra sig en karriär som konsulter åt Vägverket.

Lunch på Åmåls legendariska thairestaurang 2

När vi var klara med lunchen och jag gått ut från restaurangen frågade servitrisen med lösögonfransarna U om jag var fotograf, eftersom jag hade med mig min systemkamera inne på restaurangen.

- Nej, sa U. Men han brukar fotografera.
- Det gör jag också, sa servitrisen. Men jag har inte en så stor kamera!

Dagens dagsvers: Kulturfråga

Från och med 1 oktober ska landstingen, enligt ett riksdagsbeslut, utföra omskärelser på små pojkar utan medicinska skäl. Men ett flertal landsting och läkare vägrar att utföra ingreppet, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Kulturfråga

Den kan väl bara vara rena floppen,
kultur som avgörs av den lilla toppen
längst ute på den späda gossesnoppen?

Lunch på Åmåls legendariska thairestaurang

Idag åt vi trerätterslunch på Åmåls thairestaurang. Om man besökt restaurangen förut är det med stor förväntan och viss bävan man går dit. Lite som att åka berg-och-dalbana utan att spy.

En bekant har berättat att när han var där en gång fick han in sina räkchips och han hällde på lite soja, som dip. Några droppar soja hamnade på tallriken. När servitören kom pekade han på sojafläckarna på vår bekants tallrik och skrek:
- Vad hal du gjolt?!
- Jag hade lite soja som dip till räkchipsen, förklarade vår bekant försiktigt och generat.
- HAHAHAHA! skrattade servitören och gick sin väg med tallrikarna.

Vår bekant berättade om en kvinna som nyss genomgått en magoperation och inte fick äta normalstora portioner. När hon och ett sällskap besökte thairestaurangen beställde hon därför en barnportion.
Tjejen som serverade kom ut med maten och såg att det inte fanns något barn i sällskapet.
- Men, vem hal beställt balnpoltion?! undrade hon.
Kvinnan som genomgått operationen sa lite besvärat att det var hon. Men gick inte in på någon förklaring eftersom hon inte ville sitta och berätta vitt och brett på restaurangen om operationen hon gått igenom.
- Jaha, sa servitrisen. Men du fål i alla fall ingen glass!

Jag och U var inne på restaurangen för ett par år sedan för att köpa jordnötssås till en stor fest vi skulle ha med många festgäster.
En kille och tjej stod i kassan.
- Två bulkal?! sa de.
Det kom ut en liten gumma från köket.
- Det äl hon som ska göla såsen, hon äl mycket gammal, sa killen anklagande åt oss medan tjejen skakade på huvudet och skrattade.

Idag var det en tjej med fladdrande stora, spikraka lösögonfransar som serverade.
Först skrattade hon ut oss för att vi beställde ett luncherbjudande som stod på menyns första sida. Det stod ingenstans, men erbjudandet gällde bara vardagar. Tjejen skakade på huvudet åt oss. Tokar som beställde vardagsmeny en lördag!
Jag beställde en Mariestads starköl, eftersom man ska gynna närbygden när man befinner sig i västra Sverige. U, som körde, beställde en lättöl.
- Lättöl?! Jag tlodde du skulle ha lödvin ellel vitvin, sa flickan och fladdrade med lösögonfransarna åt U.
På varje bordskant sitter en gul post it-lapp med en tuschsiffra dittejpad. Trots detta for idag en gammal, krokig kvinna omkring i restaurangen och lyckades varje gång servera fel rätter till fel bord.

Har ni vägarna förbi Åmål någon gång rekommenderas ett besök på thairestaurangen. Både för att få sig ett gott skratt och för att bjuda personalen på ett. Man får sig en nyttig påminnelse om hur tokiga vi infödda gråtonade svenskar kan te sig för utlandsfödda.
Och förresten är maten för det mesta fantastiskt god.

Dagens dagsvers: Räkna med Alliansen

Folkpartisten Allan Widman och moderaten Isabella Jernbeck, båda ledamöter i försvarsutskottet, tycker att det behövs fler svenska soldater i Afghanistan, skriver Svenska Dagbladet. Antalet attacker mot svenska trupper i norra Afghanistan har fördubblats i år. Den senaste veckan har svenska trupper i Afghanistan beskjutits två gånger.

Räkna med Alliansen

Om vi nu skickar ännu fler soldater
till krigsområden i Afghanistan
så utsätts flera svenskar av granater
och kulor från en skjutglad taliban.
En större risk att få hem svenska lik
och att rätt många svenska hjärtan brister.
En obestridlig, lättfattlig logik
för alla utom svenska moderater
och likaledes svenska folkpartister.

Roland Järverup har rätt

Igår öste regnet ner igen och idag skiner solen. Precis som vår tids stora värmländska tänkare Roland Järverup så klokt konstaterar: "Efter regn kommer solsken!". Han har helt rätt - särskilt i Värmland.
I Stockholm bryr jag mig inte så mycket om vädret. Går ofta ut i shorts när det spöregnar och så.

Men jag har inte haft ro att ligga i hängmattan idag. Istället håller jag på att fixa till dassgolvet - ett riktigt skitjobb. U och jag har plockat ännu mer kantareller. Skogen här full av dem och rödaste smultron.

Mailat och ringt. Skrivit på en ny journalistisk text. Blir någon sorts reflektion, vad det verkar. Inte mycket tid lagd på novellsamlingen. Får se om det kan bli lite gjort på den ikväll.

Välkomna Estby Media!

Jajamensan. Så var man innehavare av en helt egen firma. Estby Media heter underverket. Är det inte mäktigt?! En stjärna är född. En ny firma på firmamentet, så att säga.
Men efter denna firandets kväll, som var mycket stilla (ett litet glas eller två och slötittande på en dålig amerikansk hallelujafilm på TV6), så får väl firman komma ner på terra firma. Imorrn är det bara att kavla upp ärmarna igen och hamra på tangentbordet och kränga in texter per mail och telefon. Terra redaktörer och bokförläggare, helt enkelt.

Tage Danielsson - min kanske största förebild som dagsversmakare. Tyvärr ingen dagsvers, men en magnifik kuplett ur revyn "Lådan"

Dagens dagsvers: Myndigt svar

Myndigheterna i Sydafrika inför nolltolerans mot våld. ”Vi kommer inte att sky några medel”, säger samarbetsminister Sicelo Shiceka i en radiointervju. Polisen använder gummikulor och batonger mot människor som protesterar mot usla boendeförhållanden och bristande kommunal service, rapporterar Dagens Nyheter.

Myndigt svar

Vi tolererar inte våld och bråk,
vi finner inte oss i sådant språk.
Och den som slåss och bråkar här ändå
den slår vi skyndsamt in pannbenet på.
Och den som slåss och bråkar ännu mer
den tar vi rätt och slätt och skjuter ner.

Vi frågar inte varför folket slåss,
fast de på många sätt är lika oss:
Vår politik av kulor, slag och påkar
är lika fattig den som den som bråkar.

Snart vattentäta igen

Så gav vattenpumpen upp, och vi med efter ett par dygns försök att få igång den igen. Trilskande maskiner blir lätt besjälade. Man kallar pumpen för ledsen, glad, tjurig eller trött. Eller helt enkelt tråkig. Då får den stå där och tjura med den slokande sladden urdragen. Tills vi har fått tag på en rörmokare. Då kanske pumpeländet har stått till sig eller med rasande fart piggar på sig. Annars åker den i en container på Östbys miljöstation, där den kan ligga och tänka över sitt fortsatta skrotöde bland avsomnade TV-apparater, kaffebryggare och dammsugare.

En tröst är ändå att det finns lite regnvatten kvar. Det är inte bara dumt med regn. Det kan vara rätt nödvändigt med.

Kommer bara rörmokaren blir vi vattentäta igen, så att säga.

Men först kommer nog slamsugarna och rensar så att vi förhoppningsvis kan använda köksavloppet (enda avloppet stugan har) som man ska för första gången på ett antal år. Ska bli skönt.

Det där med besjälning förresten kallar briljanta författarveteranen Sven Wernström för "Fiendens språk". Han hävdar att det främjar religiositeten att använda ett sådant språk. Han råder författare att inte göra det. Jag beundrar Sven Wernström, som jag känner en smula. Men håller inte riktigt med honom i den här frågan. Besjälning ska man visserligen, som allt annat, använda med måtta. Men ibland får det texten att svänga och det är ju aldrig fel.

Dagens dagsvers: It's a free country

Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger friar 27 000 fångar för att rädda delstatens ekonomi, skriver Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

It's a free country

Herr Schwarzenegger, en gång terminator,
har räknat fram med hjälp av kalkylator
att delstaten han basar för idag
kan stärka upp sin sits som är rätt svag.
Och det är verkligt, det är ingen dröm
och ingen gammal dålig filmkopia.
Insikten som gör terminatorn öm:
Man tjänar på att släppa fångar fria.

Igår regn, idag sol

Sol över Värmland och det är lätt att glömma dagar som varit, gårdagen till exempel. Regnet skurade landskapet ordentligt. Vet inte om det blev renare, men kanske något grönare.


Idag häller istället solen ner sitt sken över skrivarstugan med omnejd. Man skulle kunna säga att Värmland gör skäl för namnet. Och imorse blev det frukost på den nyklippta gräsmattan.


Vägen till brevlådan är inte lång och lådan innehåller, om man har tur, en morgontidning att prassla med till morgonteet.
Lite stoff till novellen kom till mig tidigare på morgonen. Jag tänker bra här. Måste vara lugnet och tystnaden. Asfaltsbarn som man är. Till skillnad från Magnus Uggla blir jag inte galen efter en timme på landet. Nu ska jag skriva in morgonstoffet (hade jag varit norrman hade det betytt att jag petat in en morgonfix) i novellen. Och ut i solen och läsa klart "Garp och hans värld".

Nattlig inspiration - låt som ligger till grund för novell i Ajvide Lindqvists "Pappersväggar"

Dagens dagsvers: Hultskrigsslut

Allt tyder på att Hultsfredsfestvialen läggs ned, skriver Aftonbladet.

Hultskrigsslut

Över Småland så sänker sig friden,
men vi sörjer ändå sista striden.

Sverige blir lite tystare då
Hultsfred har slutat att kriga på.

Novellsamlingen har snart fått ett nytillskott

Regndropp och gråväder runt skrivarstugan. Tyckte nyss jag såg en av Astrid Lindgrens grådvärgar stå och mumla i skogsbrynet. Idag är en dag att hålla sig lugn på. Bli vid sin läst, som den skomakarättling man är. Tömma dasstunnan, maila och skriva.
Har börjat på ännu en novell till samlingen. En idé jag gått och nött på i bakhuvudet under några månader, men som nu förflyttat sig till framhuvudet och som fick en avgörande utveckling medan jag låg och drog mig imorse. Kan bli rätt bra. Har skrivit drygt två sidor på den. Vi får se. Jag fortsätter maka på skorna. Strindbergslampan är tänd och tangentbordet smattrar stilla. Det är en skön känsla när orden bara ramlar på.

Nyss lyssnade vi på John Ajvide Lindqvist när han läste ur sin novellsamling "Pappersväggar" på Värmlandsradion. Rysligt bra. Och som U sa: "Det är fantastiskt att han kan hålla spänningen uppe. Det händer ju ingenting!". Så är det också Sveriges skräckmästare som har talat. Vet inte om min novell blir lika skräckfylld. Som sagt: Vi får se.

Förmiddagsbriljans: Mästaranslag - inledningen till Sergio Leones "Harmonica" ("Once upon a time in the West")

Dagens dagsvers: Oss rika så kvittar det lika

Fortsatt höga läkemedelskostnader, patent på nya mediciner och sviktande finansiering från världens rikare länder innebär att tusentals patienter i fattiga länder riskerar att dö i aids, varnar hjälporganisationen Läkare utan gränser.

Oss rika så kvittar det lika
(fritt efter Ferlin)

De är mänskor ingen hör skrika
för de saknar vårt överflöd.

Oss rika så kvittar det lika

om nån där är född eller död.

För de bor ju riktigt långt borta,

och kommer väl därför till korta.
Det är bara sådant som händer
i världens mest fattiga länder.

Duktiga små katter och deras egengjorda musmatta

Vi hann med en del idag. Tittade till en kattfamilj i Dalsland också. Gav dem mat, fast det var kanske överflödigt. Det här är duktiga, luddiga små kattungar som hade lemlästat en mus intill mumifiering när vi kom dit. Skapat sig en egen musmatta, kan man säga. Eftersom det handlar om moderna katter. Modern som lärt dem hur de ska göra. Vad ska man annars med föräldrar till?

Här om dagen massakrerade de små trulsiga monstren en fågel. Fjädrar över hela rummet. Vad ska det bli av de här små ulltassande monstren? Större ulltassande monster?

Edgar Allan Poe, Stephen King, Selma Lagerlöf och John Ajvide Lindqvist hade gnuggat händerna. Vad skulle vi författare ta oss till utan duktiga, ulltussiga små monster som de här?

Slit och släng

Idag kastade vi en del av det skräp ett hus på landet samlar på sig. Att ha ett hus på landet är som att ha ett oansvarigt barn eller en gammal farfar som vill försöka spara sig kvar i livet. Tur att vi finns där och tar hand om alltihop. Vi städade som synes till och med bort städattiraljerna. Dammsög huset på skräp, så att säga.

När jag skriver det här sjunger passande nog Siw Malmkvist sin gamla hit "Slit och släng" i TV4:s tramsiga allsångskopieprogram från Liseberg. Kanske kan låten dock fungera som en uppmaning till TV4:s ledning angående detta program. Det vore väl ett fint svenskt bidrag till den klimatmässiga världsförbättringen. Och har de inte plats på miljöstationerna runt Göteborg kan de kanske slänga programmet på Östbys (idag Estbys) miljöstation mellan Säffle och Åmål. Där undrar personalen ändå var folk, 300 om dagen, får alla de grejer de kastar ifrån.

Gräsklipparmannen

Mina författarkolleger och bloggarkompisar Jane Morén och Eva Swedenmark har på sina bloggar nyligen ondgjort sig över männen och deras monstermaskiner. Alltså män som för oväsen med sina gräsklippare och trimrar och mördar alla blommorna på gräsmattorna runt omkring dem. Allt för att tämja det som växer. Det finns något vackert med Evas och Janes gräsbevarande tanke. Men i alla fall, som min farmor så klokt brukar avsluta de flesta diskussioner - både sina egna och andras - med.

Jag och U tycker att vi har nog med blommor runt skrivarstugan ändå och har haft nog med fästingar (jag har haft borrelia och det önskar jag ingen, inte ens Jan Björklund) och gillar att gräset är behändigt kittlande under fotsulorna och inte under armhålorna. Därför klipper vi gräsmattan, så långt sladdarna räcker.

Sedan är en av de bästa noveller jag någonsin läst Stephen Kings "Gräsklipparmannen". Tyvärr förstörde Hollywood novellens rykte rejält genom att göra två fantastiskt dåliga filmer med samma titel, men med en helt annan handling. Filmerna blev någon sorts förvirrad science fiction-smörja med karaktärsskådespelaren Pierce Brosnan i huvudrollen. Borta var den fete Gräsklipparmannen som lade sig ner på knä och åt och slafsade av det nyklippta gröna och inte ens ratade små djur som trasats till slamsor i klipparen. Se inte filmerna - läs novellen! Berättelser är bäst på bok!

Nej, nu ska jag lösa av U i den fortsatta gräsklippningen. Gröna sidan upp! för att citera fotbollstränare Bob Lindeman.

Dagens dagsvers: Klisterdemokraterna

Kristdemokraterna vill registrera alla kvinnor som gör aborter, skriver Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Klisterdemokraterna

Så stannar KD i sitt tankeklister:
När det nu inte funkar att de stoppar
att kvinnor råder över sina kroppar
vill KD sätta dem i ett register.

För tänk om KD bara kunde bredda
sitt tänkande och också kunde brinna
för människor och vara lika rädda
om fostret som sen blev en vuxen kvinna.

Är det sommar ska det grillas!

Grilla när det regnar? Jodå, klart det går om man vill och har ett bra parasoll. Allting går, utom fingervantar utanpå tumvantar, som farsan brukar säga. Sådan far, sådan son.

Annars lyssnade jag och U idag på PO Enquists Sommarprogram och blev lika tagna som av läsningen av hans senaste bok, "Ett annat liv". Det slår en att han faktiskt är rolig trots att hans framtoning sällan är det. Vilken berättare!

Istället för att skriva

Det är ju sommar, även om det regnar i Värmland. Därför gav vi oss ut i skogen (jag har alltså inte simmat från Kuba, även om det kanske ser ut så), där det drällde av lysande, varningsljusgula kantareller. Trots att korgen snabbt blev full och trots varningarna traskade vi ändå runt i skogen i regnet i en och en halv timme. Och gick ner oss bland gungflyna i de stora pölarna som uppstått här och var. Fick klättra över flera rotvältor och omkullfallna träd. Naturens hinderbana och intervallträningen gjorde att mina regnbyxor sprack tvärs över benen. Det var bara att kasta de kantarellgula byxorna när vi kom tillbaka till stugan. Men den kantarellgula jackan höll.

Och kantareller blev det.

Lite till lunch...

...och mycket till senare.

Det är viktigt med passande attiraljer när man skapar skönlitteratur

Sedan är det bara skrivandet kvar.
Men det får bli imorgon.
Godnatt.

Dagens dagsvers: Nollåttans därstamning

Nakenbadande stockholmare har retat upp Falsterboborna genom att ockupera deras badbrygga sommartid, rapporterar Aftonbladet.

Nollåttans därstamning

De flesta stockholmare stammar
från Falsterbo till Hallstahammar,
från Kiruna ner till Skanör.
Gör denna sak mer att det stör
att de ofta gör som de gör?

Att installera sig i skrivarstugan

Först ska man få upp sommarvattnet ur källan. För utan vatten kan man ju inte leva. Än mindre skriva. Och vattnet får man upp med hjälp av en vattenpump.
Sommarvatten är ett mycket vackert ord när man får upp vatten. Men när det är svårt att få upp vatten är det ett mindre vackert ord.


Så här gör man.


Och så här.

Sedan är det bara att hålla tummarna.

Ofta blir det här resultatet. Då får man börja om. Tills det går.

Det är märkligt hur lycklig man kan bli av att det flödar brun vätska ur ens kökskran.

Sedan kan man installera sommarens skrivplats. Lägg särskilt märke till Strindbergslampan...

Möte med Fröding och Ferlin i Karlstad

Mellanlandning i Karlstad, staden som en solig servitris på stadshotellet gett ett ibland felaktigt rykte om att vara särskilt solig. Idag var det mer mulet än sol. Men Fröding och Ferlin stod ändå tappert på sina poster. De briljanta Värmlandsdiktarna börjar alltmer likna cykelställ. Kanske tycker Karlstadscyklisterna att det känns tryggt att de vaktar deras parkerade trampfordon. Och det är ju trots allt bättre än att inte användas alls.

En äldre, trevlig man som satt på en bänk intill Ferlin frågade mig om han skulle ta bort cykeln. Men jag sa att Nisse säkert hade tyckt att bilden hade varit ett bra uppslag till en dikt. Då skrattade mannen och hans damsällskap gott. Damen, lika trevlig som hennes herrsällskap, berättade att hon alltid brukade sätta sig ner bredvid Ferlin på bänken i Filipstad när hon kom dit och bevisligen gjorde hon detsamma här i Karlstad. Men Ferlinstatyn i Stockholm tyckte hon var ful. Trots att jag berättade att ovänliga människor där brukar såga bort hans bronsfimp ur munnen på honom och att vänliga människor delar med sig av sina fullt rökbara tobaksditon.

Rådjur

De där bruna fläckarna på bilden ska föreställa en rådjursfamilj som springer över parkeringen under vår balkong i Stockholmsförorten. Just när jag packat ner kameran dök de små liven förstås upp. Synd att man inte har jaktlicens. Blev lite inspirerad eftersom "Jägarna" visas på TV ikväll. Och rådjurssadel är ju gott. Plötsligt är man Runar. Livet är märkligt. En liten föraning om morgondagens resa.

Jag och min kära dam hittade en vår när vi kom dit ett mer eller mindre uppätet rådjur i ett hörn av tomten. Vi lät det som var kvar av djuret ligga. Till slut var bara skallen kvar. Den satte vi på grindstolpen som vakt. Herr Berg, kallade vi tingesten. Herr Berg skötte sitt jobb klanderfritt, inga oönskade påhälsningar under vår bortovaro. Tills han ett år senare var försvunnen. Vi vet fortfarande inte om han bytt jobb eller om någon kidnappat honom. Vi saknar Herr Berg.

Dagens dagsvers: Diktaturens huvudfråga

”Jag visste om det, och det bekymrade mig inte.” Dagens Nyheter citerar idag Liberias förre president Charles Taylor, som står inför rätta i Haag för sin inblandning i inbördeskriget i Sierra Leone. Hans soldater satte upp avhuggna huvuden vid vägspärrar under kriget.

Diktaturens huvudfråga

Man undrar om igen och om igen:
Säg måste världens diktatorer slösa
med andra mänskors liv och huvuden
för att de själva är så huvudlösa?

Friheten i en liten ask

Att friheten ligger i en än så liten pryl betyder förmodligen bara att man är slav under vår tids informations- och konsumtionssamhälle. Men den här lilla prylen gör ändå att jag i skrivarstugan i de värmländska skogarna kan meddela mig snabbt, billigt och enkelt i bild och text. Att jag kan jobba under ledigheten (galet, jo jag vet!) om jag vill. För man vet aldrig när journalisten i en snubblar över någon lukrativ tanke eller företeelse. Plötsligt händer det! Sedan kan farsan och jag också tack vare den här lilla prylen bolla texter och synpunkter mellan oss kring ungdomsboksmanuset vi jobbar med. Nej, nu ska jag äta sen frukost, läsa klart morgontidningen och börja packa. För imorgon bitti bär det av!

P.s. Tycker ni att den här texten känns reklamig på något mystiskt vis har ni helt rätt. Det kallas för dold sponsring och är något jag uppfann just. D.s.

Jag vill bara göra er uppmärksamma på min far och medförfattare när det gäller ungdomsböckerna

Dagens dagsvers: Ukrainas kulturdepartement välkomnas till världen

Ukrainas kulturdepartement har bannlyst Sacha Baron Cohens nya film ”Brüno” för att den anses ”omoralisk”. Det ukrainska kulturdepartementet uppger att filmen bannlyses eftersom filmen innehåller ”homosexuella sexscener och ord” som anses ”olämpliga och obscena”, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Ukrainas kulturdepartement välkomnas till världen

Kulturdepartementet som förbjuder
istället för att hjälpa fram kulturen,
det borde självklart strida mot naturen
på samtliga av världens longituder.
Den myndigheten kan ju bara bli
en riktigt gammal, töntig komedi.

Ny novell påbörjad

Allt för att slippa skriva det som man egentligen ska skriva på. Alla författares flykt. Ännu en början har det blivit ikväll. Förmodligen en novell. Fick flyt i den på en gång. Hittade tonen direkt, vilket inte alltid är lätt. Så förmodligen blir det en färdig novell någon gång. Att skriva skönlitterärt kan verkligen vara tidsödande, men lyckan fyller bröstet och kittlar i axlarna när det flyter. När man bara sitter och berättar och hittar på så bra så att man själv tror på det. En kopp kaffe och det stilla nattsuset från bilvägen utanför är mitt soundtrack.

Greider om "mitt" R-nummer

Göran Greider recenserar Pockettidningen R:s nummer om finanskrisen, som jag är reporter för i dagens Aftonbladet. Tungt!

Dagens dagsvers: Lukten av Litauen

Litauen har infört en morallag som omfattar bland annat förbud mot dålig hygien och förbud mot "uppmuntran av homosexualitet", skriver Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Lukten av Litauen

Jag fattar inte alls idén,
min tanke bara vill stå stilla:
Vad hjälper bättre hygien
om landet ändå luktar illa?

Sommaren en tid för klassiker

Vad jag läser just nu? Har hittat ett slitet ex av "Garp och hans värld" i hyllorna och läst ungefär 100 sidor mellan skrivpass, cykelturer, matlagning, disk och städning. Har tidigare bara sett filmen.
John Irvings bok påminner en hel del om Annie Proulxs "Sjöfartsnytt". Samma breda, stora romananslag. De är bra på det, amerikanerna.
Sommaren är bra att ha, till exempel till att läsa de klassiker man inte hunnit med tidigare.